
Jobbigt att vara helt ensam. Saknar Kate jättemycket och tankar som att åka till kyrkogården utan henne känns jättekonstigt, för vi har ju våra rutiner hon och jag. Åka till sjön och bada, gå i skogen, ja listan kan bli lång.
Nu fick jag ändå ett trevligt telefonsamtal från min syster Gro att hon kommer den 19maj och stannar några dagar.
Har jag kommit i en svacka nu...ja jag tror det. Det är så mycket som kommer ikapp mig. Tankar på allt som har hänt sedan Janne lämnade mig och tankar på allt som hände efter det. Känner mig nära att bryta samman, men än så länge kan jag hantera det.
Har också haft ett utvecklingssamtal på jobbet och det var väl inte det mest positiva jag haft med tanke på mitt arbete och hur lite jag har att göra, så där *hänger* jag löst om det skulle bli nedskärningar! :-(
Alla dessa tankar gör mig lite orolig just nu, men jag skall klara detta också!!