Usch....

Jag har aldrig känt mig så Kränkt som jag har gjort i dag. Jag blir jätteledsen över det som händer. Varför finns du inte här hos mig!? Allt skulle ju bli så bra, Hoppet fanns där hela tiden. Du kämpade jätteduktigt. Du var så stark fast att du var så sjuk. Alltid positiv. Allt ordnar sig, fast allt har visst en begränsning. Nu väntar jag på att jag kan få min sinnesro snart.!