Känner mig lite sorgsen nu på morgonen. orolig natt och tänkt jättemycket på dig och vår tid tillsammans. Jag har svårt att förstå att du är borta, men jag har på något sätt accepterat det. Jag vet att du finns med mig varje dag.
Jag har fortfarande det pågående arvsskiftet att tänka på. det går inte att i ord beskriva mina tankar kring det. Jag återkommer till detta i mitt bloggande eftersom det är en del av mitt dagliga liv. Något som har satt djupa sår!
Hur min dag i dag blir det vet jag inte. Har inget planerat än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar