Fort!

Dagarna rullar på och ortopeden som jag var hos i går sa att det Inte är Löparknä jag har, så nu skall jag bli remitterad till magnetröntgen. Är inte van vid att vara så här orörlig och nu när våren är på *intågande* så vill jag gå långa promenader med Kate.
Kom att tänka på en sak i helgen och det är att jag kommer inte ihåg mycket från förra våren och sommaren pga allt som hända då med arv och bodelning. Jag har mycket att "ta igen" känner jag. Nu är jag Hemma i mitt hem och känslan av att ingen kan göra mig så illa igen känns bra. Jag har fått lära mig mycket på vägen och kommit till insikt med en hel del, vilket har styrkt mig på ett bra sätt.
Människor som försökte "bryta" ner mig är för mig i dag lågt stående varelser!!

Alla ni som har stöttat mig tänker jag ofta på och ni anar inte och jag kan inte i ord beskriva allt ni har betytt, betyder för mig....Lasse, min präst och nu min vän. Maria, min kurator och nu min vän.Monica, min vän sedan många år som alltid finns där för mig. Nils, min och Jannes vän som har stöttat och stödjer när jag behöver. Pontus, min fina son Jag älskar dig!! Linda, du och jag och våra hundar :-)), din omtänksamhet, *Glad i deg*.Det finns så många andra också, så tack till er , ni vet vem ni är!

Att jag skriver detta betyder inte att ni inte skall finnas i mitt liv framöver, tvärtom ni betyder så mycket för mig så jag släpper er aldrig!!!

Ha en fin dag !!!