Det bara fortsätter......

och jag har slutat förvåna mig! Det är väl en vana nu att livet inte skall vara enkelt för mig, men jag ger inte upp så lätt....... Vi är 7 st som är varslade på jobbet om uppsägning, så det känns en aningen "tomt" i huvudet just nu. Trodde att jag skulle sitta tryggt fram till pensionen, men livet vill annat. Tur i eländet är ju att jag har ett års uppsägningstid, men först skall det förhanslas med facket och TTR( Trygghetsrådet) så får jag se hur länge jag stannar här. Stämningen är ju inte på topp precis!

Saknar dig! Undrar vad du tänker på?