Att vakna å morgonen är som att vakna i syden, där det varje dag är soligt och varmt. Nu längtar jag till havet, men sjön får duga, måste bara jobba några timmar först.
Jag väntar fortfarande på att få ett avslut på skiftet, men det verkar som om detta tar tid, vilket är konstigt med tanke på att det nu har tagit snart 8 månader. Detta är det värsta jag varit med om, näst efter det att Janne lämnade mig.! Skall det behöva vara så här?! jag känner sånt Hat över att det finns människor som gör allt för att "roffa" åt sig så mycket som möjligt, utan några som helst känslor eller skam i kroppen.!! Att jag skall behöva "riva" upp i allt som har hänt under dom två seneaste åren med kontakt med sjukhus, psykologer mfl är inget jag önskat, men jag skall "bevisa" att Janne inte var döende......(vilket fruktansvärt ord) vid ett visst tillfälle.(?) Att få läsa ett papper där det står " för dödsfalls skull" eller " det som ett halvår senare Släckte hans liv" skulle vara något som Janne/vi tänkte på fanns INTE!! Vi förberedde en framtid tillsammans! Vi förberedde INTE en begravning! Det är så FULT/oetiskt att komma med påståenden som inte är sant, men det går visst bra när personen det rör inte är i livet!(?)
Jag skulle må "skitdåligt" och det skulle aldrig hända. Var finns samvetet hos dessa människor? Att tycka illa om mig är en sak, men att göra detta mot Janne kan jag aldrig förlåta eller förstå.!
Jag känner att mitt humör skiftar väldigt snabbt. Bara det att Janne inte kan följa med mig och bada, att inte kunna uppleva saker tillsammans gör så fruktansvärt ont!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar